onsdag 19 november 2008

Ibland händer det

Vi satt och fikade efter en gudstjänst och plötsligt var det någon (annan än jag) som började prata miljö, skapelse och Jesusefterföljd. Den här personen var inte ung, inte någon som vanligen argumenterar eller är "framstående" i kyrkan (framstående i betydelsen att stå fram och säga saker), utan en helt vanlig radikal. Det blev ett jättefint samtal som drog med alla runt bordet och som flera har återkommit till i efterhand.



Igår satt vi också sju kvinnor runt ett bord, samlade till samtalscirkel. Vi började med att tala om affirmationer (goda och vikten av dem) men så småning om mynnade samtalet ut i ett samtal om längtan efter ett helt, ansvarsfullt liv tillsammans med Gud och om hur ett sånt liv kan se ut där just vi befinner oss just nu.

Två vardagliga händelser från min plats i världen som visar att längtan finns och viljan lever. AK

Inga kommentarer: